Idag har jag och Jimmy varit på habiliteringen hela dagen. Föräldrautbildning om utvecklingsstörning. Vi har träffat läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog och kurator.

En hel del kända saker men ändå mycket att ta in och många tankar snurrar.

Vi var idag 9 föräldrar. Bara vi som har ett "DS-barn". Vi träffade 2 föräldrapar som har tjejer i samma ålder som Saga. Den ena tjejen hade fått sin diagnos (utv.störning) förra våren och den andra var fortfarande under utredning.

Tala om att vara i olika situationer.

Vi fick från början veta, fick den hjälp och det stöd som behövdes osv. De andra föräldrarna vi träffade idag hade levt i en mycket mer ovisshet och fått "kämpa" med BVC etc när de märkt att deras tjejer inte utvecklats på samma sätt som andra jämngamla.

Med handen på hjärtat var det en skön känsla som infann sig idag, vi har kommit långt i vår "process", i vår resa med att ha ett barn som inte är som alla andra.

När jag lever här och nu mår jag bra och känner mig lugn. Det som kan väcka oro och göra mig lite ledsen är framtiden. Den känns så oviss... Men jag har oxå lärt mig att det är inte lönt att fundera för mycket på det. Det löser sig, oftast till det bästa!

Imorgon fortsätter utbildningen. Då ska vi träffa logopeder, specialpedagogoer, sjukgymnast, arbetsterapeut och fritidspedagog.

Spännande!

Tack och god natt

/Maria